torsdag 3 november 2016

no title needed

Just där och då var parken perfekt för drömmen, visionen och fantasin. Grå luft isolerade i itid och rum, parken befann sig i vilken tid jag än valde. Ifall jag valde kunde jag se forna tiders herrar och damer spatsera på grusgångarna medans parkknegarna och trädgårdsmästarna påtade i jord och bland fallna löv. Alla dessa konstnärer som genom tiderna ståt och blivit inspirerade kunde jag besökt, de författare, drömmare och poeter som legat på gräset kunde jag samtalat med.

Men jag kom tillbaka till dig och här kommer jag vara tills du inte längre vill ha mig. Gråten är då min kamrat och kumpan till nästa gång jag kan drömma mig bättre.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar