söndag 27 september 2015

Inspirerad av en tyst söndag.

De stängda fönstren ber mig att öppna dem, för utanför lyser solen, även om det är kallt. Men solen lyser där ute. Melankolin är sin vana trogen och kommer på en söndag, knackar försiktigt och ber mig om en kopp kaffe. Han behövs idag, jag vet, för då får han leka av sig och gå iväg för att förhoppningsvis hålla sig borta ett tag, enbart göra sig påmind när jag vill, för jag gillar honom på höstiga dagar, då jag vill beskriva den underbara hösten.

Nu vill jag kunna drömma om stränder, om goda drycker och konst som nästan är lika vackra som de jag inspireras av. Av mina bröder och systrar, av personer som följer sin passion, som följer det som gör dem lyckliga för det får mig att le.

Må så vara att jag är för beroende av de goda influenserna i mitt liv, att jag blir för ivrig när de kommer i mitt liv, men de är så viktiga. "Utan andra människor är du inget" är ju något jag verkligen tror på så när jag kan verkligen vara ivrig och på gränsen att vara för mycket vet att jag fortfarande menar varje ord jag menar i min glädje över er. Jag har bara inte fatta alla sociala koder än och kanske inte kan för det är inte jag. Fuck norms in praktics.

Gråa dagen i fullt solsken får gå sin kurs för att ta drömmarna imrogon och fortsätta kämpa för att de blir verklighet Inspererad, leendes, ylandes av poetiska ord och snygga skor!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar