onsdag 26 mars 2014

Humor kräver urspårning...

Jag kan inte vara den enda som gillar när nåt är så urspårat så det inte går längre. För det brukar bli mest intressant. Inte så att det spårar ur i ett gräl eller alla snackar i mun på varandra. Inte spårar ut på det sättet. Utan när man tillåter ett samtal i skämtform bara spårar ut så det är så långt från sociala gränser så det nästan bara är enbart fel. I min mening brukar det bli riktigt kul.

Vill bara säga det för när jag referat till min skruvade och rätt urspårade humor är det just det jag menar. Jag brukar ha tur att rätt människor är i min närhet så jag kan spåra hur jag vill.

Som exempel. jag är på gymmet och snackar med en gymkompis. Jag nämnde det tidigare i ett inlägg faktiskt. Skämtet som var gick typ så här: Du ser tjejen på crosstrainern? Det är en jag spanat in i ett par år. Har haft chanser att snacka med henne på puben men det gått åt helvete på grund av min taskiga hörsel. Jag vill bara veta hennes namn så jag kan facebookstalka henne.

Det var då jag insåg att jag sagt det lite väl högt för tre eller 4 huvuden vände sig om i med ansiktsuttrycket "sa han det han sa?" Jag hade tur att det var just den kompisen jag snackade med för han dog lite pga skämtet.

Det är det jag menar. Humorn i min smak är över gränsen ibland men det är det som är så kul. Oppolitiskt korrekt? Ja! Ta reda på om mitt sällskap kan fatta att det är ett skämt? Hell yeah!!

Tur som fan att jag har vänner med samma humor....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar