fredag 28 februari 2014

Kvällens trötta svamlande i en stökig lägenhet....

Så nu är det avklarad och verkligheten kommer sig på igen. Att gå tillbaka till en vardag jag trodde jag lämnat bakom mig. Ett liv där jag inte har ett jobb att gå till. Ett ställe som kan skingra mina tankar på allt som dyker upp när jag ligger hemma. Jag gillar inte mina tankar, det är en säkerhet.

Hörde att en förälskelse vara mellan 4 och 8 månader. Det kommer ta lång tid nu när jag måste gå hemma. Men måste låta det ta den tid det tar. Och vem vet, kanske jag aldrig kommer över henne. inte vet jag. Det känns så. Men hon är mer än lovligt förstående emot mina känslor. Jag hoppas jag är respektfull mot henne och vad hon har. 

Och just att det strular till sig med jobbet och massa annat som gör tillvaron ännu mer komplicerat. Det är för mycket som bara strular upp mina tankegångar. Att sen börja svettas som en gris sista minutrarna  innan alla går gör att stressen bara bli mer.  

För när det blir för mycket svettas jag och jag blir så självmedveten om det!

Men jag träffar en del härliga människor hela tiden som ger mig konfirmation när jag behöver den. Det är en sån där sak som enbart är bra.

De visar empati, omtanke och kärlek som gör att det är bra att leva. Att det är värt att gå ur sängen ännu en morgon. Det saknas nog sånt i mångas liv. Och det är något jag hoppas jag ger tillbaka. För det är många i min omgivning som förtjänar beröm och peppning i det de gör.

Kram på er

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar